Stubbar, skogsvård och miljö

Plantornas tillväxt och överlevnad

De studier som finns av föryngringar efter stubbskörd tyder på att tillväxten hos plantorna inte påverkas, eller i vissa fall blir något högre än utan stubbtäkt. Överlevnaden tenderar att vara något högre efter stubbuttag.

På sikt, och på vissa marker, skulle näringsuttaget med stubbskörden och kompakteringen av marken kunna sänka produktionsförmågan. Forskning pågår.

Självföryngring

En stubbskörd innebär en ökad omrörning och blottläggning av markytan, vilket kan öka självföryngringen.

Markberedning och plantering

Stubbskörden innebär samtidigt en markberedning. Om den är tillräckligt omfattande och lämpligt spridd i området kan den ersätta markberedning, annars kan en kompletterande markberedning behövas. Planteringen underlättas av att stubbarna är borta. Däremot kan plantörerna behöva mer tid för att leta planteringspunkter jämfört med när de följer ett markberedningsspår.

Snytbagge

Färre stubbar minskar mängden yngelsubstrat för snytbaggar, vilket skulle kunna minska risken för snytbaggeskador. Det saknas dock studier som belägger ett sådant samband. Stubbskörden skulle också kunna få motsatt effekt när doften från nyskördade stubbar lockar fler snytbaggar till området.

Rotröta

Infekterade stubbar är spridningskällor för rotröta. Om dessa tas ut vid stubbtäkten minskar risken att rötan sprids vidare till nästa generation. Effekten på rotröta är kanske stubbskördens mest positiva effekt på skogsproduktionen.

Klimatet

Energin från stubbar kan ersätta fossila bränslen. Potentialen om alla stubbar skördas i slutavverkningar är 26 TWh per år. Med en realistisk nivå på 5-10 % stubbskörd är energibidraget 1,3-2,6 TWh per år, vilket kan jämföras med Sveriges nettoenergiproduktion på drygt 400 TWh. Stubbskörden är energieffektiv: 20 gånger så mycket energi fås ut i jämförelse med förbrukningen av diesel med mera vid stubbskörden.

Effekterna på kolbalansen i skogen är inte helt klarlagda. Stubbarna lagrar kol i skogen, men bryts också ner (efter 20 år är 60 % av en granstubbe nedbruten). Skogsstyrelsen bedömer dock att det är en stor klimatvinst att elda stubbarna. Kolbalansen kan också påverkas av den ökade omrörningen i marken, som i sin tur frigör koldioxid.

Mark och vatten

Stubbtäkten rör om i marken, och tillsammans med den ökade terrängkörningen ökar risken för spårbildning och erosion. Stubbarnas rötter hjälper till att armera marken, och utan stubbar ökar risken för markskador vid kommande terrängkörning. Risken för markskador och kompaktering är störst på finjordsrika marker och på våta och fuktiga ståndorter. Stubbtäktens påverkan på försurningen är inte helt känd.

Biologisk mångfald

Död ved är en bristvara i den brukade skogen. För vissa arter fungerar stubbarna som ett "reservsubstrat" när det råder brist på annan död ved. Lågstubbarna har betydelse som yngelsubstrat för en del insekter, och som miljö för svampar och vissa lavar. Solberoende insekter kan drabbas särskilt hårt om stubbar tas ut i större omfattning. Stubbarna kan ha betydelse som spridningsvägar för arter med dålig spridningsförmåga i landskapet. Ett storskaligt uttag av stubbar skulle kunna drabba dessa arter.

Fornlämningar och kulturmiljöer

Stubbrytning riskerar att skada fornlämningar när de bryts och transporteras. I bestånd med fasta fornlämningar krävs alltid tillstånd från länsstyrelsen för stubbtäkt.