Gödsling av skogen

Gödsling med kväve är ett av de mest lönsamma sätten att skapa fler och mer värdefulla kubikmetrar. Gödslingen utförs oftast cirka tio år före slutavverkningen.
Näringsrika korn
Bild: Skogforsk

Trots att det ofta pratas om ökat kvävenedfall från luften så är kväve en bristfaktor för trädens tillväxt på nästan all skogsmark i landet. Genom att tillföra kväve ökar trädens tillväxt. Idag har vi goda kunskaper om hur och när vi ska gödsla för att få bäst effekter på tillväxt och ekonomi. Det finns också mycket kunskaper om hur gödslingen påverkar miljön.

Gödslingen utförs oftast som en engångsgödsling för att bygga upp virkesförrådet inför slutavverkningen. En sådan gödsling är ofta mycket lönsam, förräntningen av gödslingskostnaden kan vara 10-15 % per år. Ibland kan det dock löna sig att gödsla även tidigare under beståndets utveckling.

Gödsling med traktor. Foto Dan Malm.

Gödsling från marken med traktor har större träffsäkerhet och passar för mindre objekt. Foto Dan Malm.

Gödsling med flyg kräver stora bestånd eller många bestånd som kan gödslas samtidigt. Flyggödsling är dock ovanligt idag, däremot är gödsling med helikopter vanligt och mycket träffsäkert. Med små bestånd eller bestånd som ligger nära väg är gödsling från traktor ett bra alternativ.

Miljöeffekterna av gödsling är små så länge som gödslingen utförs på ett korrekt sätt. Inget gödsel får till exempel hamna i vattendrag. Skogsstyrelsen avråder i dagsläget från kvävegödsling av tall i hela Götaland och av gran i sydvästra Götaland.

Sju baskrav för gödsling

All skog är inte gödslingsvärd. Vissa marker är naturligt så kväverika att träden inte reagerar på gödsling och i andra bestånd blir tillväxtökningen så liten att en gödsling knappast lönar sig. Ett gödslingsvärt bestånd måste uppfylla vart och ett av följande baskrav:

De 7 baskraven för gödsling

Kommentarer till baskraven:

  • Fastmark är marker där humustäcket är max 30 cm. Är det tjockare klassas marken som torvmark och då är det normalt primärt inte kväve som begränsar tillväxten, utan tillgången på kalium och fosfor.
  • På svaga marker, med ståndortsindex 14 m och lägre, blir tillväxtökningen låg mätt i kubikmeter. Gödsling lönar sig normalt inte.
  • Högproduktiva marker, med ståndortsindex över 30 m, kan vara så naturligt kväverika att det inte blir någon tillväxtökning av en kvävegödsling. Samma sak gäller för brunjordar.
  • Gödsling 10 år före slutavverkning på en T24 i Dalarna.

GÖDSLING. En film om fastmarksgödsling på skogsmark från projektet Kraftsamling Skog. 5:12 min.

Handledning om skogsgödsling

Ladda ner Skogsgödsling - en handledning (pdf), som på 53 sidor går igenom hur skogsgödsling fungerar, miljöpåverkan, det praktiska genomförandet och resultaten. I en fördjupningsdel visas hur prognosfunktionerna är framtagna och dessutom finns en rutin föreslagen för uppföljning.

Senast korrigerad: 2024-10-17
Hade du nytta av innehållet på denna sida?