När ska jag slutavverka?
Det finns många sätt att tänka kring tidpunkt för slutavverkning. Skogsvårdslagen sätter golvet. Den anger lägsta tillåtna slutavverkningsålder för olika trädslag och marker (se nedan), men ofta kan du vänta längre.
Det är sällan bråttom
Tvärtom. Är skogen frisk och någorlunda sluten, så växer både tall- och granskog bra ända upp till 100 år, ja till och med 120 år på medelgoda marker. Och ännu längre i norra Sverige. Värdet per kubikmeter ökar också i takt med att träden blir grövre och växer in i allt bättre timmerkvaliteter.
Efterhand sjunker dock tillväxten och förräntningen. Tänk på att röta, insekter och storm kan förstöra stora virkesvärden i gammal granskog. Men tänk också på att det är de mogna bestånden vi tycker om att ströva i och plocka svamp. Förlänger vi omloppstiderna så ökar vi också andelen rekreationsvänlig skog. Många djur och växter blir också glada.
Du kan tänka på olika sätt när det gäller tidpunkt för slutavverkning, här är några:
Maximera avkastningen
Avverka när skogens förräntning understiger dina avkastningskrav. Enligt skogsekonomerna ska man då i första hand avveckla de värdefulla, välbestockade kvalitetsbestånden, eftersom de har en låg värdetillväxt i förhållande till sitt stående kapital. De glesare bestånden kan stå på tillväxt.
Maximera volymproduktionen
Skogen avverkas först när tillväxten kulminerar. Det är den tidpunkt när den löpande tillväxten blir lägre än medeltillväxten under hela omloppstiden.
Exempel på tillväxtkurvor från en granskog på ståndortsindex G28. När de båda gröna linjerna korsas kulminerar tillväxten. Det är normalt mycket senare än den lägsta tillåtna slutavverkningsåldern som är det röda strecket.
Maximera värdetillväxten
Då ska skogen avverkas när värdetillväxten kulminerar. Det är ytterligare decennier senare, om skogen är utan skador och har en bra kvalitet.
Lägsta tillåtna slutavverkningsåldern enligt skogsvårdslagen
Skogsvårdslagen sätter gränser för när ett bestånd tidigast får slutavverkas (Lägsta tillåtna slutavverkningsåldern, LÅS):
Ståndortsindex | Lägsta slutavverkningsålder | ||
Gran | Tall | Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län | Övriga län |
G36 | - | - | 45 |
G32 | - | - | 50 |
G28 | T28 | 65 | 60 |
G24 | T24 | 70 | 65 |
G20 | T20 | 80 | 70 |
G16 | T16 | 90 | 80 |
G12 | T12 | 100 | 90 |
Lägsta rekommenderade slutavverkningsåldern
I bland annat Riksskogstaxeringens redovisning delas slutavverkningsskogen upp i klasserna D1 (uppnått lägsta tillåtna åldern för slutavverkning enligt tabellen ovan), och D2 (uppnått lägsta rekommenderade slutavverkningsåldern). Den rekommenderade åldern är högre än den tillåtna, och härrör från tidigare regler i 1979 års skogsvårdslag. Tabellen gäller för bestånd där barrträdens andel av virkesförrådet är mer än 50 procent. Den lägsta rekommenderade slutavverkningsåldern bestäms av det trädslag som har störst virkesförråd, där T står för tall och G för gran.
Ståndorts-index | Län | ||||||
Norrbotten, Västerbotten, Jämtland | Väster-norrland | Gävleborg, Kopparberg | Värmland, Örebro | Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Gotland, Västmanland | Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Västra Götaland, Älvsborg, Skaraborg | Blekinge, Kristianstad, Malmöhus, Halland | |
G36 | - | - | - | 65 | 65 | 65 | 65 |
G32 | - | - | - | 70 | 70 | 70 | 65 |
T28 | - | - | 80 | 80 | 80 | 80 | 80 |
G28 | 90 | 85 | 80 | 80 | 80 | 80 | 75 |
T24 | 100 | 95 | 90 | 90 | 90 | 85 | 85 |
G24 | 100 | 90 | 85 | 85 | 85 | 85 | 80 |
T20 | 115 | 110 | 105 | 100 | 100 | 95 | 90 |
G20 | 110 | 100 | 95 | 95 | 90 | 90 | 85 |
T16 | 125 | 120 | 115 | 110 | 110 | 105 | 100 |
G16 | 120 | 110 | 105 | 105 | 100 | 100 | 100 |
T12 | 130 | 130 | 125 | 120 | 120 | 115 | 115 |
G12 | 130 | 125 | 120 | 120 | 120 | 120 | 120 |