Naturlig föryngring av löv

Naturlig föryngring med självsådd är en vanlig metod i lövskogsbruket. I bokskog är det den gängse metoden. Blandskogar kommer också ofta efter självsådd. Asp, hybridasp, poppel och gråal är exempel på arter där stubb- och rotskotten kan utnyttjas för att skapa en ny generation.

Naturlig föryngring bidrar även till att sprida trädslag i barr- och blandskogen och därmed öka mångfalden. Ibland kan det finnas utvecklingsbara träd i barrskogen som har såtts med nötskrika eller genom att frön blåst in från kantbestånd.

Metoder för naturlig föryngring skiljer sig mellan trädslagen. I den trädslagsvisa föryngringsguiden visar vi vad som gäller för olika arter.

Här är några generella råd som gäller för naturlig föryngring med björk, al och asp.

• Spara fröträd av god genetisk kvalitet, fria från biologiska skador.
• För björk räcker det med ett tiotal fröträd per hektar, eftersom fröspridningen är god.
• Asp har också god fröspridning, men den naturliga föryngringen med frö är ändå svag. Asp föryngrar sig lättast med rotskott.
• Naturlig föryngring med al sker främst genom rotskott (gråal) eller stubbskott (klibbal).
• Björkföryngringen kommer även att bestå att stubb- och rotskott.
• Markberedning gör att andelen fröplantor ökar vilket ger bättre kvalitet i det framtida beståndet.
• När föryngringen är säkerställd, dvs. när en något sånär jämn fördelning av flera tusen meterhöga plantor etablerats, avverkas fröträden.
• Enstaka fröträd kan lämnas kvar för att bli en del av det nya beståndet och gynna naturmiljön.