Rödek (Quercus rubra)

Rödek (Quercus rubra L.) är ett introducerat trädslag som visat sig kunna växa väl i södra delarna av Sverige. Det finns dock begränsad kunskap om dess produktion och eventuella problem.
Ung rödek i Kalmar
Bild: Mats Hannerz

Rödeken (på engelska "northern red oak") tillhör gruppen rödekar (sektion Lobatae inom Quercus-släktet). 

Utbredning

Det naturliga utbredningsområdet omfattar östra och centrala USA samt sydöstra och sydligaste Canada. Trädslaget har introducerats i Västeuropa i liten skala. Den är en måttlig pionjär som föredrar bördig men aningen sur mark. Den kan växa på många olika marker men presterar bäst på glaciala sediment och väldränerade kantzoner längs floder.

I Sverige förekommer arten planterad både i trädgårdar, parker och i mindre bestånd i södra Sverige. Eftersom arten har potential som virkesproducerande träd anläggs fortfarande en del planteringar med rödek.

Artfakta-rödek_1200x675px.jpg

Observationer av rödek från Artfakta, SLU Artdatabanken. Bland observationerna ingår även träd i trädgårdar och parker. Flera källor ligger bakom utbredningskartorna, men en viktig källa är Artportalen, där både allmänhet och experter rapporterar in observationer.

Kortare omloppstid än vår ek

Inom sitt utbredningsområde blir rödeken ett nära 30 meter högt träd med över 50 centimeter brösthöjdsdiameter. Konventionell skötsel av rödek innebär 80–100 års omloppstid och 100–125 stammar per hektar vid slutavverkning.

Studier av rödek i Sverige har visat på en tidigare kulmination (avtrappning) av tillväxten jämfört med ek. I södra Sverige kulminerade tillväxten vid 55-60 års ålder och medelproduktionen var då 6,5 kubikmeter per hektar och år. 

Bladen har liknande form som våra inhemska ekar men har spetsiga tänder. På hösten blir bladen starkt röda. Barken är inledningsvis brungrå för att bli mörkt brun på gamla träd. Veden är blekt rödbrun och hård. Den används bl.a. till möbler, konstruktion och interiör i hus.

Rödek, foto Lars Rytter.

Rödekens blad blir vackert röda på hösten. Här fotograferade i Skogforsks plantskola i Ekebo. Foto Lars Rytter.

Senast korrigerad: 2024-10-17
Hade du nytta av innehållet på denna sida?