Gallring i övriga ädellövträd

Fågelbär behöver mycket utrymme

Fågelbär i närbild. Foto Sten Porse, Wikipedia commons licence 3.0.

Under gallringsfasen behöver fågelbär mycket utrymme om de enskilda stammarna ska växa bra, och utrymmesbehovet ökar med åldern. Fågelbär kvistrensar sig bra och bildar ofta en rak stam, dock inte lika bra som ask. Man hittar ofta fågelbär i blandbestånd och om fågelbär ska bli ett huvudträdslag så måste gallringarna göras för att gynna fågelbäret.

Lind tål skugga och blir grenig vid friställning

Lindallé i Norrköping. Foto Mats Hannerz.

Lind tolererar mycket skugga och konkurrens från andra träd. När lind förekommer i produktionsbestånd har det nästan alltid funktion som ett trädslag som berikar beståndets skönhets- eller naturvärde, eller i form av underbestånd. I dessa fall behöver ingen speciell hänsyn tas till de enskilda stammarnas utveckling.

I de väldigt få fall där linden ska utgöra ett virkesproducerande trädslag så bör man beakta att linden väldigt lätt får ett förgrenat växtsätt. Detta kan minskas, antingen genom konkurrens från en skärm (större träd) eller genom stark konkurrens från sidan (lika stora träd). Tidiga gallringar bör vara svaga och främst inriktade på att ta bort dåliga individer. Ju äldre beståndet blir kan gallringarna göras starkare för att gynna huvudstammar.

Lönn har bra kvalitet, men behöver inte gallras lika hårt som ask

Lönn. Foto Mats Hannerz.

Lönnen har ett växtsätt som påminner om askens genom att även lönnen lätt bildar en rak stam. Den naturliga kvistrensningen går dock långsammare för lönnen eftersom den är mer skuggtålig än asken. Lönn förekommer nästan alltid i blandning med andra trädslag och utnyttjas sällan som virkesproducerande trädslag. Skulle man vilja göra det så går det relativt lätt. Återigen med asken som måttstock, så behöver inte lönnen gallras ned till så glesa bestånd. Eftersom lönnen har en bra inneboende kvalitetsdaning kan den dock gallras ganska starkt och gallring av lönn kan alltså vara ganska flexibel. För att hålla tillväxten uppe på de enskilda stammarna bör dock de senare gallringarna göras starkare.

Avenbok ska stå tätt, annars blir den slingrig

Avenbok med sina spökligt vita stammar, Halltorp, Öland. Foto Mats Hannerz.

Ännu en outnyttjad ädellövvirkeskälla! Att få grova och raka stammar av avenbok är troligen relativt svårt. Det beror på avenbokens långsamma tillväxt som större träd och dess förgrenade och ringlande växtsätt. För att minska detta bör avenboksbestånd hållas täta, vilket är fullt möjligt eftersom avenboken är nästan lika skuggtolerant som lind och bok. I likhet med bokgallringar borde utgallring av kvalitativt dålig stammar i kombination med gynnande av huvudstammar vara principen för avenboksgallringar.