Lövgallringens grunder

Använd gallringsmallarna

Trädslagen skiljer sig åt. Medan de flesta lövträd behöver mycket utrymme finns andra, som bok, som föredrar att stå tätare för att få bra kvalitet.

I gallringsmallarna får du råd, trädslag för trädslag.

Vad vinner du på att röja och gallra?

• Du får större diametertillväxt på kvarstående stammar.
• Beståndet blir stabilare mot snö- och stormskador.
• Du får ett högre netto vid kommande huggningar. Om du röjer kan du kanske få förtjänst redan på förstagallringen.
• Du får en större volym av värdefullt gagnvirke.
• Virkeskvaliteten blir bättre eftersom du kan välja när åtgärderna sker i tid. Risken för missfärgad kärnved minskar.
• Du kan korta omloppstiden.
• Röjnings- och gallringsingreppen ökar omsättningen i marken vilket gynnar de kvarvarande trädens tillväxt.

Tre viktiga tumregler

• Den gröna kronan ska vara minst 50 % av trädets höjd.
• Det ska alltid finnas fritt utrymme runt trädkronorna. De får inte växa in i varandra.
• Trädslag som lätt bildar klykor eller blir slingriga behöver stå tätare, t.ex. bok, avenbok och lind.

Det låter enkelt men det gäller att hänga med. Om röjningen och gallringen blir försenad förlorar du initiativet och kan inte välja träd som du vill. Risken är uppenbar att vargar, grovgreniga träd av dålig kvalitet, blir kvar i beståndet, och då sjunker virkeskvaliteten.

När och hur ska gallringen göras?

Illustration Rose-Marie Rytter.

När?

1. Titta på kronornas utbredning - när kronorna börjar gå ihop är det dags att gallra

2. Titta på kronornas höjd. Kronan ska utgöra minst 50 % av trädets höjd.

3. Kontrollera gallringsbehovet vart 5:e år.

Hur?

4. "Kvalitetsgallra". Välj ut välväxande träd med bra kvalitet till huvudstammar. Antalet varierar mellan trädslag. Markera dem gärna.

5. Välj ut lika många reservstammar.

6. "Krongallra". Efter gallringen ska kronorna vara fria och kunna utvecklas åt alla håll.
Testa beståndet med gallringsmallarna.