Röjning i lövbestånd
Genom röjningen bestämmer du vilka träd som ska bilda ditt framtida bestånd. Med gallringen bygger du vidare på det du gjort för att till slut nå målet som är stor produktion av värdefullt virke.
Röjningsbehov! Under björkarna finns planterad ek
Bild: Mats Hannerz
Vad vinner du på att röja och gallra?
- Du får större diametertillväxt på kvarstående stammar.
- Beståndet blir stabilare mot snö- och stormskador.
- Du får ett högre netto vid kommande huggningar. Om du röjer kan du kanske få förtjänst redan på förstagallringen.
- Du får en större volym av värdefullt gagnvirke.
- Virkeskvaliteten blir bättre eftersom du kan välja när åtgärderna sker i tid. Risken för missfärgad kärnved minskar.
- Du kan korta omloppstiden.
- Röjnings- och gallringsingreppen ökar omsättningen i marken vilket gynnar de kvarvarande trädens tillväxt.
Tre viktiga tumregler
- Den gröna kronan ska vara minst 50 % av trädets höjd.
- Det ska alltid finnas fritt utrymme runt trädkronorna. De får inte växa in i varandra.
- Trädslag som lätt bildar klykor eller blir slingriga behöver stå tätare, t.ex. bok, avenbok och lind.
Det låter enkelt men det gäller att hänga med. Om röjningen och gallringen blir försenad förlorar du initiativet och kan inte välja träd som du vill. Risken är uppenbar att vargar, grovgreniga träd av dålig kvalitet, blir kvar i beståndet, och då sjunker virkeskvaliteten.
Vilka träd ska röjas bort?
Vid röjning hos de flesta lövträd är det viktigt att gynna träd med bra kvalitet och låta dessa få plats att utvecklas. Nedanstående träd står glesare, för att synas väl, än vad de gör i en praktisk röjningssituation. Vi har markerat vilka vi tycker ska bort, och varför.
Illustration Rose-Marie Rytter.
Dessa ska bort:
- Klyka (stammen delar sig)
- Varg (grovgrenigt dominerande träd)
- Träd som står tätt och konkurrerar med andra
- Stamböj
- Träd med skador, i det här fallet en stamskada