Stamkvistning

Förbättra virkeskvaliteten genom stamkvistning

Grenar och kvistar som inte längre bidrar till fotosyntesen dör och faller med tiden av från stammen. Den här naturliga kvistrensningen sker hos alla träd som får stå tillräckligt trångt och skuggigt. Om vi däremot vill ha en hög diametertillväxt hos trädstammen så måste beståndet gallras, och då räcker inte den naturliga kvistrensningen till. Då får vi stamkvista.

Stamkvistning är en normal skötselåtgärd på ek men kan även utföras på andra lövträdslag. Stamkvistning av levande grenar fungerar ofta bra men ska ändå ske med försiktighet. Felaktig stamkvistning kan leda till röta och nedsatt virkeskvalitet.

Unga träd - klipp klykor

Innan trädet nått den ålder där stamkvistning sätts in kan det också formas. Om stammen har tydliga klykor och dubbelstammar kan sekatören vara till hjälp. Det är ett arbete som kan göras när träden är i "lämplig arbetshöjd", under 3 meter höga. Läs mer under Röjning i ek.

Ska du stamkvista?

För att beståndet ska stamkvistas bör det uppfylla dessa krav:

• Kvistarna är högst 1,5 cm grova.
• Träden är klenare än 15 cm i brösthöjd (men eken kan kvistas upp till 18 cm).

Tidigare utfärdade Skogsstyrelsen intyg på stamkvistningen, men den tjänsten har upphört. Det ställer ännu högre krav på dig att du dokumenterar noga vad som gjorts så att du kan visa framtida köpare att stamkvistningen är genomförd. Har du kvar ett gammalt intyg från Skogsstyrelsen ska du vårda det ömt.

När på året ska du stamkvista?

Standardrådet för stamkvistning av lövträd är att kvista i JAS – juli, augusti och september – efter savningen. Då har träden chans att reparera sårskadan så att den inte blir inkörsport för rötsvampar. På ek är dock fönstret större, eftersom risken för rötskador är mindre. Här stamkvistar en del experter i november-december eller tidigt på våren innan saven stiger. 

Kapa kvisten rätt

Illustration Rose-Marie Rytter.

A. Kapar du för nära stammen skadar du kvistkudden och riskerar svampinfektioner.

B. Det här är rätt ställe.

C. Kapar du för långt ut är det risk för längre övervallningstider och sämre virkeskvalitet.

Redskap för stamkvistningen

Det vanligaste redskapet är en stångsåg med skarpt blad som ger fina snitt. Ett kompletterande verktyg för den som sköter ekskogar är vattskottsjärnet, som används för att kvista bort de små vattenskotten som lätt dyker upp efter en gallring (läs mer om vattskott under Gallring i ek).

Vattskottsjärnet tar bort vattskotten innan de blivit stora kvistar. Järnet måste ha en skarp egg eftersom de späda skotten lätt viker sig. Stamkvistningssågen bör vara vass och stabil. Foton Mats Hannerz.

Några enkla råd för stamkvistningen

• Stamkvistning av döda grenar, torrkvistning, kan ske alla tider på året.
• Stamkvistning av levande grenar (grönkvistning) ska ske vid rätt tidpunkt. De flesta rekommendationer anger tiden kring midsommar (efter savningen) som bästa tidpunkt.
• Grönkvistning kan medföra risk för missfärgning och röta om inte kvisten skärs av på rätt ställe (se bilden ovan)
• Kvista inte mer än att du med marginal har minst 50% grönkrona kvar!
• Stamkvista endast huvudstammarna, 50-200 st/ha beroende på trädslag.
• Kvista al och ek i flera omgångar för att förhindra vattenskottsbildning.
• Vattenskott på al och ek tas bort i slutet på augusti eftersom de syns bättre när det fortfarande är lövade.
• På grova grenar bör du först såga ett litet jack underifrån, sedan ovanifrån. Det minskar spjälkningsrisken.
• Träd har ofta mycket bra grenrensning - grönkvistning kanske inte behövs!

Stamkvistad hybridasp till vänster, och en okvistad till höger. Foto Lars Rytter.