Virkesegenskaper och tillredning
Här rangordnas de svenska ädellövträdslagen samt björk, gran och tall för några olika egenskaper. I världen finns både mjukare och hårdare träslag. Balsaträdet, som är ursprungligt i Sydamerika, väger bara ungefär 160 kilo per kubikmeter. I den andra änden kan vi hitta pockenholz med en vikt på över 1,2 ton per kubikmeter. Pockenholz kombinerar också densiteten med styrka och beständighet vilket gör det till ett eftertraktat virke.
Det svenska trädslag som har det hårdaste och tyngsta virket är avenbok. Lind är det mjukaste och lättaste av våra lövträslag. Tack vare spridningen i egenskaper kan de olika lövträdslagen användas till så vitt skilda saker som segelfartyg, papper och textilfibrer.
Om man ser tillbaka i tiden användes virket från våra ädla lövträd på ett mycket genomtänkt sätt. Varje träslags unika egenskaper beaktades noga när man skulle tillverka saker med olika karaktär och funktion.
Uppgifterna i tabellerna är hämtade från boken Ädellöv - virke och förädling från SLU. en sammanfattning finns i FaktaSkog nr 11 2007.
De olika träslagens egenskaper
I avsnittet Våra lövträdsarter finns en närmare beskrivning av virkesegenskaper och dess användning för de olika arterna. TräCentrum har också gett ut en faktasamling.
Densitet
Med densitet menas virkets vikt i förhållande till dess volym. Densiteten varierar med virkets fuktighet och därför måste man alltid definiera vilken fuktkvot densiteten avser.
Densiteten påverkar flera viktiga egenskaper hos virket. I allmänhet kan man säga att ju högre densitet desto bättre hållfasthet. De ädla lövträden kan delas in lätta, medeltunga och tunga träslag. Avenboken är vårt tyngsta trädslag, medan linden är det lättaste.
Densitetsklasser. Illustration Anna Marconi.
Densitet i kilo per kubikmeter vid 12 % fuktkvot.
| Klass | Träslag |
| Lätta träslag, 400-600 kg/m3 | Lind, gran, tall |
| Medeltunga träslag, 600-800 kg/m3 | Alm, ask, bok, ek, fågelbär, lönn, björk |
| Tunga träslag, >800 kg/m3 | Avenbok |
Hårdhet
En egenskap som har stor betydelse är hur lätt virket är att bearbeta, till exempel svarva, hyvla och spika, och dessutom dess förmåga att tåla slitage, till exempel i golv.
Hårdhet från mjukt till hårt golv. Illustration Anna Marconi.
Hårdhet i MPa parallellt med fibrerna enligt Jankametoden
| Klass | Träslag |
| Mjuka träslag, 25-45 MPa | Lind, tall, gran |
| Medelhårda träslag, 45-75 Mpa | Fågelbär, alm, ek, björk |
| Hårda träslag, 75-100 MPa | Lönn, ask, bok, avenbok |
Krympning
Krympningsegenskaperna har stor betydelse för virkets användning och är starkt kopplat till densiteten.
Krympning är ett bekymmer för snickaren. Illustration Anna Marconi.
Volymkrympningen i procent från fibermättnadspunkt till absolut torrt tillstånd.
| Klass | Träslag |
| Mycket stor krympning, >17 % | Avenbok, bok, björk |
| Stor krympning, 14-17 % | Fågelbär, lind |
| Liten krympning, 11-13 % | Lönn, ek, alm, ask, gran, tall |
Beständighet mot röta
Virkets naturliga förmåga att motstå angrepp av virkesförstörande svampar - beständigheten - delas in i fem klasser som visar hur bra kärnveden klarar sig utan angrepp vid kontakt med fuktig jord.
| Klass | Träslag |
| Mycket beständig | (svenska träslag saknas här) |
| Beständig | Ek |
| Måttligt beständig | - |
| Svagt beständig | Alm, gran, tall, lärk |
| Icke beständig | Ask, avenbok, bok, lind, lönn, björk |
Splintveden hos alla träslagen klassas som icke beständig.
Hårdhet, böjhållfasthet och densitet - ett annat sätt att rangordna trädslagen
I Träcentrums skrift Fakta om lövträ listas trädslagen längs skalor för olika egenskaper, vilket återges här:
Hårdhet - från hårdast till mjukast
Ask Bok Lönn Alm Ek Rönn Körsbär Björk Asp Al Furu Lind Sälg Gran
Böjhållfasthet - från segast till minst segt
Björk Bok Rönn Ask Lönn Lind Körsbär Ek Alm Al Furu Asp Gran Sälg
Densitet - från tyngst till lättast
Ek Bok Ask Alm Rönn Björk Lönn Körsbär Sälg Al Furu Lind Asp Gran