Dikning och dikesrensning
Vägdiken slammar fort igen genom att grus, sand och jord spolas loss från vägslänten och dikesbotten. När vattenhastigheten är låg sjunker materialet till botten och fyller så småningom igen diket. Avvattningen hindras också av att diket växer igen. Vägslänten bör vara öppen mineraljord. När slänten är öppen dräneras vägkroppen bättre. Finmaterial, organiskjord och gräs tätar jorden och stänger in vattnet i vägen.
Dikesrensning innefattar både kantskärning och rensning av diken och syftar till att återskapa dikets ursprungliga form. Många äldre vägar byggdes utan diken. Dessa bör därför upprustas.
Dikena bör kontrolleras och åtgärdas regelbundet. I anslutning till ett förväntat ökat vattenflöde, exempelvis efter en större slutavverkning, är det speciellt viktigt att dräneringen fungerar.
- Dikesdjupet bör vara minst 60 cm.
- Bottenlutningen ska vara minst 1:200 (bankettdike 1:500).
- Vägslänt på klass 4-vägar ska luta högst 1:2.
Läs mer om olika mått vid dikning.
Om dikesdräneringen fungerar dåligt kan vatten bli stående. Det mjukar upp hela vägbanan. Foto Per Hallgren.
Dikesrensning - utförande
Dikning och dikesrensning bör så långt som möjligt utföras med hyvel. Grävmaskin krävs dock vid svårare förhållanden, exempelvis mycket hårdbruten mark.
Sträva efter att återanvända materialet. Om det har en bra sammansättning kan det efter sortering användas till att förstärka överbyggnaden.
Två arbetsmetoder används beroende på dikesmaterialets kvalitet. Om materialet är bra hyvlas det upp på vägen (till vänster), där det kan sorteras med en gallerskopa. Om det är dåligt hyvlas det ut i terrängen eller körs bort. Illustration Ulla Carne.
Teknik vid dikning och dikesrensning
Dikesrensning kan göras med väghyvel eller grävmaskin. Maskinvalet beror på hur svåra förhållandena är, och vilka andra åtgärder som skall göras. Använd i första hand hyvel för att utföra dikesrensningen, eftersom det blir betydligt billigare. Grävmaskinen fungerar bra då förhållandena är sämre.
Grävmaskinen kan förses med olika typer av skopor beroende på arbetsförhållandena. Standardutrustningen bör bestå av en vanlig släntskopa och någon typ av specialskopa för dikning. Hydraulisk rotortilt och snabbkoppling bör alltid användas.
Vänster: Djupgrävskopan används framför allt vid svårare förhållanden, exempelvis på steniga moränmarker. Mitten: Profilskopan har hög kapacitet på lättare marker och i grunda diken. Skopan ska helst vara vridbar. Höger: Släntskopan används vid arbete med långa dikesslänter. Teckning Ulla Carne.