Röjning av vägkanter

Att röja vägkanten längs enskilda vägar är en viktig åtgärd som främst utförs för att upprätthålla säkerheten och framkomligheten på vägen, men också för att vägen lättare ska kunna torka upp.
Röj vägens sidor
Bild: Per Hallgren

Varför ska jag röja vägkanterna?

Att röja vägkanterna på din enskilda väg är viktigt av flera orsaker. Här följer några exempel på till varför:

  1. Säkerhet. Röjning av vägkanterna kan förbättra sikten för förare och minska risken för olyckor. Detta är särskilt viktigt på smala eller kurviga vägar där siktlinjen kan vara begränsad.
  2. Dränering. Röjning av vägkanterna kan hjälpa till att förhindra vattenansamling längs vägbanan. Är vägkanterna täckta av vegetation finns risk att vattnet ligger kvar på vägen och orsakar vägskador och gör den farligare att köra på.
  3. Viltolyckor. Vägkanter som är övervuxna med vegetation kan locka till sig vilda djur som kan vara en fara för trafiken. Genom att röja vägkanterna kan du minska risken för viltkollisioner.
  4. Framkomlighet. Övervuxna vägkanter kan begränsa användningen av vägen och göra det svårt för fordon att passera. Genom att röja vägkanterna säkerställer du att vägen är framkomlig och användbar.
  5. Livslängd. Genom att hålla vägkanterna fria från vegetation kan du förlänga livslängden på vägen. Växtmaterial som växer genom vägen kan skada vägen och leda till dyrare reparationer i framtiden.
  6. Estetik. Röjning av vägkanterna kan också göra vägen mer attraktiv. Det kan vara särskilt viktigt om vägen används av allmänheten eller om du vill skapa en mer tilltalande vägmiljö.

Hur röjer jag vägkanterna?

Vid vägkantröjning behöver vegetation tas bort i sid- och höjdled.  Sidoröjning görs för att avlägsna mindre buskar och träd i vägområdet. Röjningen i höjdled görs för att skapa fritt rum för lastbilar och timmerfordon. Tänk på att grenarna trycks ner under snörika vintrar. 

Rekommenderad röjningsbredd är minst två meter utanför vägkanten. Röj för att få fri sikt i kurvor och vid vägkorsningar. Ta bort grenar som skjuter in över vägbanan, så att den fria höjden blir minst 4,6 meter.

vagomrade.png

Figuren ovan visar Trafikverkets definition på vägområde som ska hållas fritt.

Det är oftast lämpligt att hålla undan den mesta vegetationen inom vägområdet. Om det växer mycket skog nära vägen behöver man åtminstone ta bort den innan man kan utföra dikesrensning.

slaghacka för röjning av vägrenar. Illustration Ulla Carne.

En kättingslaga är ett vanligt redskap för att röja vägrenar och mindre buskar. Illustration Ulla Carne.

Manuell sidoröjning i liten skala kan göras med röjsåg. Sidoröjning i större omfattning sker maskinellt. Det mest lämpliga aggregatet är kedjeslaghacken. Den finfördelar slyet bättre och är mindre känslig för stenkörning än sågande utrustning.

Maskinell röjning har högst kapacitet vid högröjning. Den vanligaste metoden är tre- eller femklingiga grensågar som monterats på en lastmaskin. Övriga tillgängliga utrustningar är maskinella trädsaxar och hydrauliskt drivna kedjesågar monterade på grävmaskin.

Röjningsbehov längs väg. Foto Mats Hannerz.

Röjningsbehov. Foto Mats Hannerz.

Filmen om buskröjning

Buskröjning är nödvändigt för att inte vägen ska slya igen med försämrad sikt och påverkan på vägbanan som resultat. I filmen beskrivs hur buskröjningen går till, vilken utrustning som används och hur ofta röjningen behöver utföras. Filmen är en del i serien Din Väg, framtagen med stöd av KUA-fonden i Gävleborgs län. Filmens längd 27:41 min.

Senast korrigerad: 2024-10-17
Hade du nytta av innehållet på denna sida?