Bygghandlingar

Vid projekteringen tar du fram de bygghandlingar som behövs för att bygga vägen. Det kan vara beskrivningar av byggtekniken eller tekniska lösningar och ritningar.
Bild: Mats Hannerz

Bygghandlingarna kan också innehålla ritningar över vägen och anläggningar, till exempel broar, och materialsammanställningar. Projektören är den konstruktionskonsult som utför projekteringen. Bygghandlingarna lämnas till entreprenören, som är det företag som bygger vägen.

Bygghandlingarna har fyra funktioner

  • Dokumentation av konstruktionsprocessen. Bygghandlingarna kan vara detaljerade och tvingande eller lämna en del utrymme för projektören.
  • Underlag för entreprenörens pris. Genom att lämna ut förfrågningsunderlag (där bygghandlingarna är en viktig del), kan man jämföra olika vägbyggare och välja bästa lösning. En mer precis konstruktionslösning ger oftast ett mer precist pris, däremot inte säkert lägsta pris.
  • Beskrivning för entreprenören vad som skall göras och hur. Entreprenören är den som bygger vägen.
  • Underlag för besiktning, så att byggherren kan kontrollera att entreprenören byggt det man kommit överens om.

Planritning

Planritning för väg vid Skule nationalpark.

Exempel på planritning från entrévägen vid Skule nationalpark.

Planritningen visar väganläggningen sedd ovanifrån. Här specificerar man alla detaljer som syns bra ur detta perspektiv. Ibland nöjer man sig med bara en karta där vägens mittlinje är markerad. Annars ritas vägen i en sådan skala att man kan rita in vägmitt, vägkanter, inklusive t ex möteplatser och vändplaner, slänter med släntmarkering, höjdkurvor, trummor, broar och vägens tillbehör. Ofta behövs flera ritningar och speciellt detaljritningar t ex över anslutningar till andra vägar och broar.

Profilritning

En profilritning är en detaljerad beskrivning av den planerade vägen. Den visar vägens vertikala läge i förhållande till terrängen samt vägens längd och höjden över havet. Profilritningen är viktigt både som ett sätt att dokumentera vägprojektet, men också för själva konstruktionsprocessen.

I profilritningen ser man tydligt förutsättningar för vattenflöden, t ex var trummor och erosionsskydd, skall placeras, massbalans, och lutningar.

Vägprofil, Skogforsk.

Profilritning av väg, Skogforsk.

Massbalans innebär att man försöker få terrasseringsmassorna att gå jämnt upp längs väglinjen, så man varken har överskott eller underskott av massor. Från skärningar får man ett överskott, och när vägen går på bank, behöver man tillföra massor. Om volymen från skärningar är lika stor som volymen som åtgår till bankar, har man massabalans.

Profilritningen ger en bra grund för att beräkna kostnader för schaktning, fyllnadsmassor, trummor, sprängning och överbyggnadsmaterial. Schakt och förflyttning av massor längs väglinjen är den huvudsakliga kostnaden vid terrassering. En väg som följer terrängen på ett smidigt sätt kan minimera behovet av schaktning. Ibland måste dock vägen höjas eller sänkas, och då behöver man beräkna åtgången av fyllmassor.

Terrängmodeller

Förr upprättades profilritningen med avvägningsinstrument. Idag konstrueras profilritningarna oftast från en terrängmodell runt vägområdet. Terrängmodellen består av en mängd punkter som mäts in noggrant med en GPS eller med en totalstation. Från terrängmodellen konstrueras vägen och olika ritningar, profilritning och tvärsektioner i datorn, med ett CAD program.

Från och med 2013 har Lantmäteriet tagit fram en ny, mycket mer noggrann höjdmodell över hela Sverige. Den kan användas för att konstruera en bild av vägen om precisionen inte behöver vara väldigt hög. Detta gör att man enkelt kan jämföra olika konstruktioner och linjedragningar med varandra. Läs mer.

Tvärsektioner

Tvärsektionen beskriver ett snitt tvärs igenom vägen, vinkelrätt mot vägens mittlinje. Förr användes tvärsektionerna tillsammans med övriga ritningar för att beräkna behovet av olika fyllnads och schaktmassor. Idag görs sådana beräkningar med terrängmodellen i datorn, och tvärsektionerna används bara för att visa vägens utformning.

För enklare vägbyggen redovisas inga tvärsektioner alls, utan man redovisar en schematisk typsektion. Skillnaden är att tvärsektionen placerar in vägkonstruktionen precis rätt i ett tvärsnitt genom marken. Typsektionen redovisar bara allmänt hur vägen är tänkt att se ut.

Typsektioner från Skogsstyrelsens anvisningar

Tvärsektion i bank

Tvärsektion i bank

4 meter väg på bank. Från Skogsstyrelsens anvisningar.

Tvärsektion i skärning och på bank

Tvärsektion i skärning och på bank

4 meters väg i skärning och på bank. Från Skogsstyrelsens anvisningar.

Senast korrigerad: 2024-10-17
Hade du nytta av innehållet på denna sida?